Stress - en guide om det nutida hotet mot vår folkhälsa

Vad är stress?

Stress är en naturlig fysiologisk och psykologisk respons på olika yttre och inre stimuli, även kallade stressorer. Det kan vara allt från en farlig situation, press på jobbet eller oro. Denna respons är en överlevnadsmekanism som har utvecklats för att hjälpa oss att hantera faror. När vi möter en stressfylld situation skickar hjärnan signaler till kroppen för att mobilisera resurser och hantera hotet, vare sig det handlar om att fly eller att stanna kvar och kämpa.

Vad händer i kroppen vid stress?

När kroppen utsätts för stress sker en rad fysiologiska förändringar. Hjärtat slår snabbare för att pumpa mer blod till muskler och hjärna, andningen blir snabbare för att tillföra mer syre och kroppen frisätter lagrad energi i form av socker och fett för att snabbt få tillgång till bränsle. Samtidigt dämpas funktioner som tex matsmältning och immunförsvar eftersom kroppen prioriterar överlevnad och snabb handling framför långsiktigt underhåll.

Hur fungerar stress?

När hjärnan tolkar något som stressfullt skickas signaler till hypotalamus, en liten del av hjärnan som fungerar som ett kontrollcentrum för autonoma funktioner. Detta triggar frisättningen av hormoner, särskilt adrenalin och kortisol, via hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln).
Dessa reaktioner är snabba och kraftfulla men också tillfälliga. När hotet har passerat återgår kroppen till sitt normala tillstånd via den parasympatiska delen av nervsystemet som hjälper till att återställa lugn och balans.

Vad är akut stress?

Akut stress är den typ av stress som upplevs under en kort period och kan vara till nytta i situationer som kräver snabb reaktion. Den kan till exempel uppstå när du står inför en deadline, i trafiken eller annan oväntad händelse av något slag. Under akut stress mobiliserar kroppen resurser för att hantera situationen och när hotet är över, återgår kroppen snabbt till sitt normala tillstånd.

Vad är kronisk stress?

Kronisk stress uppstår när vi utsätts för stress under längre perioder och kroppen inte har möjlighet att återhämta sig. Detta kan bero på återkommande händelser som arbete under hög press, ekonomiska bekymmer, kronisk smärta eller rent allmänt alldeles för många bollar i luften på en gång under en längre tid. Kroppen förblir då i ett ständigt upptrappat läge, vilket på sikt kan leda till uttömning av energi och en rad hälsoproblem.

Kan stress vara positivt?

Ja, stress kan också vara positivt. Trots sitt ofta negativa rykte har det även positiva effekter när den upplevs under korta perioder. Till vardags kallar vi det ofta för ”positiv stress” eftersom den ökar vårt fokus och tillfälligt ger oss mer energi. 

Kortvarig stress triggar även en anpassningsprocess som kan förbättra vår förmåga att hantera framtida stressituationer. Till exempel kan en deadline på jobbet öka motivationen och prestationen om vi hanterar den väl. Det kan också öka produktiviteten genom att ge kroppen en snabb energiboost vilket gör att vi kan utföra uppgifter snabbare och mer effektivt.

Vilka negativa effekter har stress?

Problem uppstår när stressen blir kronisk, det vill säga när den pågår under lång tid utan tillräcklig återhämtning. Kronisk stress leder då till konstant förhöjda kortisolnivåer vilket har skadliga effekter på kroppen och hälsan.

En av de allvarligaste konsekvenserna är kardiovaskulära problem. Höga nivåer av adrenalin och kortisol leder till att hjärtat arbetar hårdare än det borde som på sikt kan leda till högt blodtryck och inflammation i blodkärlen vilket ökar risken för hjärtsjukdomar och stroke. 

Kortisol undertrycker även vårt immunförsvar när det är aktivt och med förhöjda nivåer under längre period gör det att vi blir mer mottagliga för infektioner och sjukdomar. 

Sömnproblem är också en vanlig konsekvens av långvarig stress där förhöjda kortisolnivåer stör den naturliga sömncykeln och kan göra det svårt att somna eller upprätthålla en djup sömn. Detta förvärrar stressen och skapar en ond cirkel där sömnbristen i sig blir en stressfaktor.

Under stress prioriterar dessutom kroppen akuta överlevnadsfunktioner framför t.ex. matsmältning och ämnesomsättning. Viktuppgång kan vara följd av kronisk stress då kortisol stimulerar fettlagring, särskilt kring bukområdet, vilket ökar risken för metaboliska syndrom som typ 2-diabetes och fetma.

Hur påverkar stress hjärnan?

Akut stress kan skärpa vårt fokus och vår uppmärksamhet medan kronisk stress har motsatt effekt. Höga nivåer av kortisol under längre tid kan skada hippocampus, det område i hjärnan som är ansvarigt för minne och inlärning som då i värsta fall kan leda till försämrad minneskapacitet, svårigheter att koncentrera sig och i vissa fall till och med kognitiv nedgång.

Hur kan jag hantera min stress?

För att hantera stress effektivt är återhämtning nyckeln, kroppen har en fantastisk förmåga att återställa sig själv om den bara ges rätt förutsättningar.

Det mest effektiva och billigaste botemedlet mot stress är faktiskt vår sömn. Sömn är avgörande för kroppens återhämtning och i perioder då livet är mer stressigt än vanligt är detta särskilt viktigt då sömnbrist förvärrar stressen och ökar risken för kroniska hälsoproblem.

Träning är också ett effektivt för att minska vår stress. När vi rör på oss frigörs endorfiner, kroppens naturliga “må-bra”-hormoner, vilka bidrar till att minska stressnivåerna.

Forskning har även visat att avslappning i olika former sänker kortisolnivåerna och förbättrar den psykiska hälsan genom att öka närvaron och medvetenheten. Massage, yoga och djupandning kan aktivera det parasympatiska nervsystemet, vilket hjälper kroppen att slappna av och återgå till ett balanserat tillstånd.